Överväldigande och skrämmande (Lk 5;26), konfliktskapande (Mk 3; 6) -- Jesu sätt att undervisa människorna var sällan lungt och sansat. Maria visste redan från början att hennes sons förkunnelse skulle väcka ont blod och leda till konflikter (Lk 2; 34).. Döparen förkunnade att Frälsaren skulle komma "med eld" (Lk 3;16) och Jesus själv längtade efter att se jorden brinna av denna eld (Lk 12; 49).

Jesus hade en lidelse, som inte gick att släcka. Många som lyssnade till honom fick för sig att han var Elias (Mk 8; 28), profeten på vars bön Gud sände ned eld från himlen på Karmelberget. Även Mose kändes nära i Jesu ord, han som kallades vid berget Sinai genom den brinnande törnbusken som likt en evighetslampa inte släckte (2 Mos 3) -- han som senare vid samma berg under eld och dån från himmelen fick möta Gud (2 Mos 19; 16 f) - ett tidigt pingstunder. Läraren Mose, läraren Elias och läraren Jesus, Gamla och Nya Testamentet, strålar samman i ett enda förklarat ljus för apostlarna på Tabor (Mk 9; 2 f).

Jesus hade nog inga didaktiska (metodmässiga) studier bakom sig. Det behövdes inte, hans eldbesjälade ord etsades fast i lärjungarnas minnen nästan av sig själva. Ändå lyckades han ibland inte tränga igenom med sitt budskap (t.ex. Mk 7; 18). Jesus kände väl till kateketens suckan inför en trög publik (Lk 7; 31 f). Inför åhörarnas oförstånd blev lösningen ofta liknelser, historier som träffar precist i hjärtat, värmande eller svidande. Liknelserna kunde överraska genom omtumlande överdrifter som skulle skärpa uppmärksamheten och understryka en bestämd poäng, oftast Guds oändliga godhet. Några exempel:
- En tjänare i verkliga livet får knappast efterskänkt en skuld på 10.000 talenter (= 300 tons silvermynt! - Mt 18;24). Jesus vill här understryka hur stor Guds förlåtelse kan vara.
- Vilken vanlig herde lämnar 99 får i bergen, i ett land med vargar och rövare, för att hitta ett enda får som har förvillat bort sig? (Mt 18;12). Svar: Ingen, förstås, utom Gud i sin lidelsefulla godhet.
- Vilken arbetsgivare ger en hel daglön för en enda timmes arbete? (Mt 20;9). Svar igen: Gud.
- Vem säljer "allt" för at köpa en enkelt pärla? (Mt 13; 44). Svar: Den som hittat Gud.
- Vilken kvinna slår upp en bröddeg med över 20 kg mjöl? ("tre mått " (sea) = tre gånger 12 liter! - Mt 13; 33). Svar: Den som har Guds rikes starka surdeg som kan genomtränga även det som är stort..
Jesu undervisning var förbluffande, egendomlig, lockande, oroväckande och mycket annat. Aldrig var den tråkig.

Evangeliet ger oss ingen systematisk metodlära. Vad vi lär av Jesus är inte hur vi ska undervisa, utan att vi ska göra det (Matt 28; 20). Budskapet verkar ofta genom sig självt. Det har liksom elden förmågan att nedriva, rensa (skärseld), förtära, värma och lysa. Något i oss bränns ner, bränns ut, reduceras till aska för sedan att byggas upp på nytt, liksom syndabekännelsen i mässans början är en liten Askonsdag som föregår livs festen, påskmysteriet i eukaristin

Vad ansåg Jesus om barnundervisning? Vi vet inte. Själv undervisade han enbart vuxna. Han välkomnade och välsignade barnen, han krävde inget av dem utan lovade dem himmelen, identifierade sig med dem och ställde t.o.m. fram dem som förebilder för oss vuxna (igen en provokation) (Mt 18; 1- 5, 13 - 15). Lite tillspetsats kan man nog säga att han faktiskt gjorde mot vuxna så som vi gör i kyrkan mot barnen idag, och mot barnen som vi gör med de vuxna - eller hur? Vilken ironi.

Viktigt: Jesus skrämde aldrig barn. Som vi alla vet passar barn och eld dåligt ihop. Eldens pedagogik tillhör vuxenlivet. Ska vi bli bra undervisare av barn måste vi ständigt rikta denna eld främst mot oss själva, låta oss båda ifrågasätta och uppmuntra, uppflamma av Jesus.

"Elden skall ständigt hållas brinnande på altaret, den får aldrig slockna" (3 Mos 6; 12) "Håll lamporna brinnande" (Lk 12; 35)

Björn Håkonsson

 

upp